obsterisk plexus brachialisskada

Jag har vid ett antal tillfällen i mail och kommentarer fått frågan om vad det är för fel på min arm så därför tänke jag skriva lite kortfattat vad det är jag har.

Skadan jag har heter "Plexusskada" eller obsterisk plexus brachialisskada. Skadan inträffar vid väldigt komplicerade förlossningar och den inträffar i 1-2 fall av 10000 förlossningar i länder med god förlossningsvård vilket innebär att ca 20 barn föds med skadan i Sverige varje år. Skadan innebär att förlossningsläkaren vid födsel måste dra i barnets huvud för att få ut barnet och förhindra en hjärnskada pga. syrebrist. I samband med dragningen kan det då uppstå en slitskada på nervbanorna i plexus brachialis (bakre partiet av axel/skuldra). Om man tar min skada som ett ex. har det även uppståt ytterliggare en skada då axeln inte bara slet av mina nerver utan också "krossade" den del av skelettet som skall hålla axeln på plats. Detta har medfört att jag redan som en 9 månader gammal bebis gjorde min första stora operation och därefter har operationstillfällena rullat på. Dock har denna skada inte stoppat mig i min vardag då jag anser att det finns flera miljoner som har det värre än vad jag har och försöker därför leva som vilken annan ungdom som helst. De flesta nya jag lär känna märker inte heller att jag ens har en dissfunktion. Jag vet även att sånt här medför en del fördomar och liknade men vad gör det, det är ju fortfarande jag och axeln är en del av mig.


Pusspuss.

2010-03-13 | 00:00:38 | | 8 Kommentarer


Kommentarer från er söta läsare.


» Anonym

Så starkt att skriva om det öppet på din blogg!!

2010-03-13 // 00:09:28
» Anonym

Riktigt modigt att skriva om det, det förtjänar en himlans massa respekt.

2010-03-13 // 00:13:05
» robin

eloge till dig att du trots en så krafttagande skada lever vidare och kämpar dig genom livet!

2010-03-13 // 00:55:59
» Micaela

Jag känner verkligen igen mig i det du skriver om du har det. Jag vet hur det är att inte vara som alla andra, att på något sätt ha en sjukdom eller liknande. Som du säger, många fördomar men det har bara lärt mig att bli ännu mer stark. Jag är fortfarande jag. :)

2010-08-31 // 17:54:03
» Anna-Linnéa

Känner igen mig så väl! (trots inte att jag har samma problem, men ändå samma "känsla") Verkligen bra skrivet och att du står upp för det, fortfarande samma person som sagt! :)

Underbar blogg förresten! :D

2010-08-31 // 19:14:59
» Ingela

JÄtteintressant! Tack. Jag jobbar med en behandlingsmnetod som heter Kraniosakral terapi där man jobbar mycket med nervsystem , benens förhållande till varandra och mycket skador som orsakas så tidigt som i förlossning. Rekommenderar att pröva terapin, den är magisk hur den får igång kroppen och påverkar delar av kroppen. I framtiden hoppas jag sjukhusen kommer skriva remisser även till sån här behandling. Det går ju trögt i Sverige med sånt som redan är standard i USA och europa. Där de insett hur mycket hjälp man kan få =) Lycka till! Har inte läst var du bort men det finns säkert nån som utövar det där också

2010-08-31 // 22:53:22
» Linda

Vad fint av dig att skriva så öppet om detta och förklara din situation. Och vilken stark människa du verkar vara. Såg även att vi diggar samma musik. Håller med dig om Lil Wayne.. han borde ha fortsatt med ren rap. Ha en strålande dag! /Linda

2010-09-01 // 12:11:56
» VER♥NICA

Var ju egentligen inga konstigheter med det :) Jag fick epilepsi efter förlossningen fast det växte bort :) Liksom inga konstigheter med det heller :)

2010-09-01 // 12:58:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback